fridamarieandersson

 

Det är med sorg i själen och smärta i kroppen som jag här och nu, klockan 21:46 tisdag kväll 

inser att jag kommer att återvända till verkligheten imorgon klockan 07:30.

Då är det nämligen slut på min ledighet. Jag börjar då mitt sommarvikariat. 

 

Jag tycker om att jobba och jag vet att det kommer kännas skönt imorgon men just nu 

så vill jag verkligen inte. Jag vill bara lägga mig i fosterställning och gråta. 

Eller ännu hellre vakna upp och inse att jag är miljonär och aldrig behöver jobba mer i hela mitt liv. 

 

Har mått dåligt sedan jag kom hem ifrån Lysekil, feber närmare bestämt. Men jag tror att det

börjar gå över nu. Sovit hela dagen idag så man tycker ju att jag borde vara uppvilad. 

 

Igår kom ett par och hämtade en av kattungarna. Känns tomt utan honom men samtidigt 

skönt att alla kattungarna snart har flyttat. 

 

 

Nämen jag får väl återgå till min bok och hoppas på att jag somnar snart. 

 

Vi hörs.

Tja!